Värnskatten togs bort 1 januari 2020 som en del av regeringens höstbudget och en del av januariavtalet mellan S, MP, C och L. Vad är värnskatt, var går inkomstgränsen och vad betyder det för skattebetalarna att den avskaffades?
Värnskatt var en femprocentig tillfälligt utökad statlig skatt på högre inkomst. Den infördes för att förstärka statskassan vid särskilda behov, exempelvis under krig eller efter en svår lågkonjunktur. En sådan värnskatt tillämpades i Sverige under första och andra världskriget, samt åren 1995 till 2019.
Skatten, om 5 procent, togs 2019 ut på årsinkomster över 703 000 kronor, alltså 61 000 kronor i månaden. Gränsen i Skatteverkets skrivning är egentligen lägre, 689 300 kronor, men tack vare grundavdraget blir gränsen i praktiken 703 000 kronor om året.
Så påverkas ekonomin
För statsbudgeten står värnskatten för en mycket liten del av de totala skatteintäkterna. Omkring 0,5 procent. Däremot är skatten oerhört laddad ur ett politiskt perspektiv. De som är för skatten tycker att höginkomsttagare ska vara med och betala mer i skatt medan kritikerna tycker att skatten är orättvis. Oavsett var man står i den politiska debatten får avskaffandet en direkt effekt på den som tidigare betalade värnskatt.
Skatteintäkterna uppgick 2019 till cirka 6 miljarder kronor. Flera forskare har dock dragit slutsatsen att avskaffad värnskatt förmodligen i slutändan ökar statens skatteintäkter. Det beror på att sänkt marginalskatt gör att det lönar sig mer att tjäna pengar, och då ökar även intäkterna från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatt.
Tidningen Dagens Industri har låtit Swedbank räkna på vilka effekter avskaffandet av värnskatten kan få vid olika månadslöner.
Månadslön | Skatteuttag per mån |
---|---|
65 000 kronor | – 710 kronor |
75 000 kronor | – 1 210 kronor |
100 000 kronor | – 2 460 kronor |
Kommentarer