Blogg

Vad är din personlighet när det kommer till ekonomi?

Skriven av Axel Hansson
Den här artikeln kan innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer här om vår annonspolicy.

Känslor och instinkt påverkar ditt spenderingsmönster lika mycket som verkliga behov. Genom att hitta din spenderingspersonlighet och lära känna dina drivkrafterna ökar sannolikheten att du kan göra smarta och genomtänkta inköp.

En fördel med att lära känna sin spenderingspersonlighet är att du får koll på shoppingsituationer som får dig att impulsshoppa av fel anledningar. Lathet, uttråkning, grupptryck och nedstämdhet kan nämligen få dig att öppna plånboken av helt fel anledningar.

– Reor och utförsäljningar kan trigga igång rädslan att gå miste om ett fynd för reaspenderaren, medan småinköp i mataffären är zombiespenderarens största fälla och jojospenderaren köper för att belöna och trösta sig själv, säger Andrea Baxter, grundare av Smart Cookies, ett företag som specialiserar sig på att ge ekonomiska råd till kvinnor.

Fyra vanliga spenderingstyper

Typ av person
Vad är du för typ av person?

Jojospenderaren

Ibland går det flera dagar eller veckor utan att du unnar dig något. Sen överkompenserar du din spariver och belönar dig rejält när du väl shoppar. Om du har spenderat mycket pengar på en utekväll med tjejkompisarna väljer du ofta att snåla de kommande dagarna för att gottgöra det.

Din strategi fungerar lika dåligt som bantning, de kronor du sparar när du snålar tar du igen med råge när du väl bestämmer dig för att handla.

Slackerspenderaren

Bekvämlighet är betydligt viktigare än pris för dig. Om du kan välja mellan att köpa en liter mjölk för tolv kronor runt hörnet eller åtta kronor ett par hundra meter bort väljer du butiken runt hörnet. Att shoppa kläder i en butik nära jobbet känns betydligt mer lockande än att åka till billigare outlets utanför stan. Du tar hellre en taxi hem från stan än att behöva gå en bit och vänta en kvart på bussen.

Ibland är bekvämlighet värt att betala för, men välj dina tillfällen, ibland kan lite ansträngning löna sig.

Reaspenderaren

Orden ”rea”, ”utförsäljning” och ”halva priset” sätter fart på din shoppinglust. Även om du i slutänden spenderar mer än planerat så älskar du kicken i att  göra ett riktigt kap. Ibland köper du reaplagg som du inte ens provat och inte heller är säker på att du någonsin kommer att använda.

Du är beredd att unna dig ett par dyra märkesskor som jag inte köpt annars, om de är försedda med en röd prislapp. Visst är det bra att leta efter röda prislappar, men om du inte väljer dina fynd är chansen stor att reashoppingen gräver stora hål i din plånbok.

Zombiespenderaren

Du ägnar inte dina inköp någon direkt eftertanke. Ofta köper du samma typ av varor som du alltid gjort, av ren vana. När du packar upp matkassen undrar du ibland hur eller varför du köpte vissa grejer och du har ofta mindre pengar än väntat i plånboken, utan att egentligen veta hur de gick åt.

När du spenderar utan eftertanke är det lätt att pengarna tar slut mycket snabbare än planerat. Planera dina inköp, skriv en lista och håll dig till din, så slipper du komma hem med saker du inte behöver.

Tips för smart shopping

  • Gör en budget som återspeglar dina värderingar, prioriteringar och ekonomiska mål. Fundera på vad du behöver för att kunna leva ett bra liv och förverkliga dina drömmar. Skriv ner vad du behöver innan du ger dig ut på din shoppingrunda. Då förstärks din känsla av att ha gjort ett genomtänkt köp.
  • Sätt av ”samvetsfria” pengar. Utgifter som inte platsar i din budget dyker upp förr eller senare. En spontan fika på stan med en kompis , en tidning du gärna vill ha eller en födelsedagspresent till helgens fest ska varken behöva ge dig dåligt samvete eller störa din budget. Sätt av en summa varje månad till spontana småutgifter, då slipper du dåligt samvete när du sätter sprätt på dem.
  • Använd kontanter så ofta som möjligt. Känslan av att lämna över sedlar och mynt snarare än ett kreditkort till expediten ger dig en verklig känsla för hur mycket pengar du faktiskt spenderar. När du lämnar över ett plastkort har det inte samma psykologiska effekt, vilket faktiskt kan få dig att omedvetet spendera mer. Ta för vana att alltid ta med dig kontanter på shoppingrundan!

Artikeln senast granskad: 6 juli, 2024

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Investerat på börsen i över 12 år med fokus på techbolag.

Kommentarer