Genomsnittliga anskaffningsvärdet (GAV)

Ett enkelt sätt att snabbt se hur dina investeringar har presterat är genom att titta på det som kallas för GAV. I den här artikeln går vi igenom begreppet genomsnittligt anskaffningsvärde, hur du räknar ut det, samt hur du använder det.

Vad är GAV?

GAV är en förkortning för genomsnittligt anskaffningsvärde. Det syftar till det genomsnittliga pris du betalat när du köpt ett värdepapper, såsom en aktie, fond eller andra börshandlade värdepapper. Om du köper samma värdepapper vid flera tillfällen justeras ditt GAV, så att du på ett enkelt sätt kan se din vinst eller förlust på hela din investering.

Genom att titta på ditt GAV ser du direkt vad du har köpt in till exempel en aktie för. Om aktiens nuvarande pris är högre än ditt GAV, har du just nu en vinst i aktien. Om aktiens pris är lägre än ditt GAV, sitter du med en förlust.

Hos de flesta banker och nätmäklare kan du se ditt GAV automatiskt när du tittar på dina innehav i portföljen. Därför är det sällan du själv kommer att behöva beräkna det genomsnittliga anskaffningsvärdet på egen hand. Det kan dock vara intressant att förstå på djupet hur det fungerar och hur det räknas ut.

Hur beräknas GAV?

Du kan räkna ut ditt GAV genom att addera priset för aktien du köpte, på de olika nivåerna du köpte den och sedan dividera med antalet aktier. Det enklaste sättet att illustrera detta är genom att titta på ett exempel:

Det är dock värt att tillägga att det i verkligheten kan finnas flera faktorer som påverkar och komplicerar uträkningen en hel del. Till exempel courtaget, som till och med kan ha skilt sig åt mellan köptillfällena. Ännu krångligare blir det om du handlat aktier i andra valutor än svenska kronor, då växelkursen också påverkar och förändras, om du inte vill räkna ut ditt GAV i den utländska valutan förstås. Men detta är som sagt inte något du generellt behöver göra själv, utan du kan enkelt se ditt GAV hos din bank, för alla dina innehav.

Hur använder man GAV?

Det finns flera användningsområden för tillgången till ditt genomsnittliga anskaffningsvärde. Ett sådant är om du har dina aktier på en vanlig aktiedepå. Eftersom du ska betala skatt för dina vinster (eller göra avdrag för förluster) behöver du veta vilket genomsnittligt pris du köpt aktien för. Med hjälp av ditt GAV kan du då ange rätt siffror till Skatteverket i din deklaration och bara skatta på den faktiska vinsten, baserat på ditt genomsnittliga anskaffningsvärde.

Utöver detta är det vanligt att investerare använder sitt GAV för att hålla koll på utvecklingen för sina investeringar. Vissa använder GAV som hjälpmedel för att till exempel öka sitt innehav i aktier som sjunkit mycket, eller sälja av aktier med stor vinst. Samtidigt är det viktigt att inte låta ditt GAV påverka dina beslut för mycket. Det är inte helt ovanligt att många, kanske främst oerfarna investerare, lägger för stort värde i att ha ett ”fint” GAV. Det vill säga, du vill inte köpa mer av de aktierna som gått upp mycket eftersom det skulle försämra ditt GAV. Eller tvärtom, att du köper mer av de aktier som gått ner, eftersom du då kan få ett bättre genomsnittligt anskaffningsvärde.

Att köpa aktier eller sälja aktier bara på grund av ditt GAV är sällan en bra strategi. I slutändan är det värderingen av bolaget som avgör om aktien ska upp eller ner. Ditt GAV är personligt och säger bara något om när just du handlat aktien.

Vad händer vid försäljning om man inte vet sitt GAV?

Det finns särskilda fall då det kanske inte är tydligt dokumenterat vilket genomsnittligt anskaffningsvärde aktier har handlats till. Ett exempel är om du skulle ärva aktier från en släkting, som ligger i en äldre depå där informationen om GAV inte anges.

Det går då att i samråd med Skatteverket göra en uppskattning om vilket GAV aktierna har, förutsatt att du har något att grunda din uppskattning på. Till exempel att du vet vid vilka år och ungefärliga tidpunkter aktierna köptes. Om du kan på rimlig grund bevisa hur du gått till väga i din uppskattning, kan du få igenom ditt ärende när det granskas av Skatteverket.

Om detta inte är genomförbart kan värdepappren istället beskattas enligt schablonmetoden. Denna innebär att du räknar 80% av försäljningspriset som vinst och alltså det som ska beskattas. Om aktierna har ökat med över 400% så är schablonmetoden mer förmånlig för dig som investerare.

Är det viktigt att ha ett bra GAV?

Målet med en investering är att i slutändan tjäna pengar. Över tid så kommer en lönsam investering att få ett genomsnittligt anskaffningsvärde som är betydligt lägre än aktiens pris just nu. Men det finns inget självändamål att titta på just GAV som en måttstock för det. Över tid kanske du väljer att öka ditt innehav i dina aktier som går bra, vilket sänker ditt GAV. Det behöver inte vara något dåligt, utan det viktiga är huruvida investeringen i sin helhet blir lönsam över tid. Den viktigaste poängen här är att ett bra GAV brukar vara en biprodukt av en bra investering. Men stirra dig inte blind på ditt GAV, eller ännu värre låt dig påverkas av de siffrorna i dina beslut.

En vanlig investeringsstrategi som ofta rekommenderas är att regelbundet fylla på sina innehav, till exempel genom att månadsspara. På så vis kommer du att köpa både när det är billigt och dyrt, och din avkastning kommer att bli jämnare över tid. Med en sådan strategi behöver du inte fundera så mycket på ytliga mätfaktorer som GAV, utan kan fokusera på din strategi i stället.

Sammanfattning

GAV står för genomsnittligt anskaffningsvärde och visar hur mycket du i genomsnitt betalat för till exempel en aktie. Det räknas ut automatiskt av mäklaren och du kan enkelt se det i din portfölj.

För de flesta används GAV som ett enkelt sätt att snabbt få en överblick över hur framgångsrika dina investeringar är. Det fyller även en funktion om du behöver skatta för dina innehav.

Det är ett hyfsat vanligt misstag att tro att GAV spelar större roll än det gör. Det finns ingen anledning att förändra sin strategi bara för att försöka förbättra sitt genomsnittliga anskaffningsvärde.