Börskrasch

Det pratas ofta om börskrascher. Många försöker förbereda sig och spekulera i när nästa krasch kommer att ske. Men vad innebär egentligen en börskrasch? Varför kraschar börsen och hur ser de historiska krascherna ut? Allt detta reder vi ut i den här artikeln.

Vad är en börskrasch?

En börskrasch är när priserna på aktiemarknaden plötsligt, hastigt och oväntat sjunker kraftigt. Det kan finnas olika anledningar till att det sker, till exempel genom en oväntad stor händelse, en ekonomisk krissituation eller om delar av ekonomin har varit en bubbla som nu spricker.

När börsen rör sig kraftigt nedåt sker ofta en kedjereaktion, där folk i rädsla börjar sälja sina innehav i allt snabbare takt. Det bidrar till att kraschen eskalerar ytterligare.

Ibland kan en börskrasch vara inledningen på en längre nedåtgående trend, en så kallad björnmarknad. Men det kan också vara ett kortvarigt fall där börsen sedan återhämtar sig snabbt, vilket vi såg senast i ”corona-kraschen” 2020.

När börsen faller kraftigt under en och samma dag har flera börsen numera en sorts ”nödbroms” där de tillfälligt stoppar handeln. På New York Stock Exchange i USA använder de handelsstopp vid följande nivåer:

• Nivå 1 – 15 minuters stopp om börsen fallit 7%
• Nivå 2 – 15 minuters stopp om börsen fallit 13%
• Nivå 3 – Handelsstopp för dagen om börsen fallit 20%

Varför kraschar börsen?

Den enkla förklaringen till varför börsen kraschar är för att en stor del av marknaden känner rädsla och säljer sina innehav samtidigt. Som tidigare nämnt kan den utlösande faktorn vara olika, men det finns vanligtvis flera bakomliggande orsaker, även om en specifik händelse kan vara det som utlöser kraschen.

För att bättre förstå varför börsen kraschar kan vi titta på några historiska exempel.

Historiska börskrascher

De tre senaste historiska exemplen på börskrascher är de här:

IT-kraschen 2000

Under våren år 2000 började det som skulle komma att kallas IT-kraschen. Perioden fram till detta hade många nya bolag inom IT-branschen fått väldigt höga värderingar. I princip alla bolag inom branschen följde med i uppgångarna till enormt höga aktiekurser, oavsett om deras tjänster levde upp till förväntningarna eller ej.

I USA föll Nasdaq med 24 procent i april månad och Stockholmsbörsen tappade runt 30 procent av sitt värde under året. Även bolag som skulle överleva och bli framgångsrika, såsom Amazon och Microsoft föll hårt under IT-kraschen. Många andra bolag gick under och ansökte om konkurs under denna period.

Anledningarna till IT-kraschen var flera, men några av de viktigaste var:

• Övervärderade IT-bolag – Till och med helt nya bolag utan intäkter värderades till hundratals miljoner.
• Överflöd av riskkapital – Det blev oerhört lätt för nya entreprenörer att få tillgång till riskkapital som finansierade nya startups. Det hänger ihop med de höga värderingarna.
• Media – I media och det offentliga samtalet var det oerhört positiva tongångar om både börsen och den ”nya tiden” vi lever i. Det bidrog sannolikt till att ytterliga blåsa upp IT-bubblan.

Börskraschen 2008 och början på finanskrisen

Bakom finanskrisen och börskraschen 2008 låg bland annat en överbelånad bostadsmarknad i USA. Lånemarknaden för ”subprimelån” i USA (lån till personer med lägre återbetalningsförmåga) började se en kraftig ökning av kreditförluster redan 2007. Banker hade lånat ut pengar med en inprisad värdeökning av huset som enda säkerhet.

När ekonomin började sakta in och bostadsmarknaden inte längre steg som tidigare, hade bankerna plötsligt stora problem. För att göra en lång historia kort skulle detta bli startskottet för en lång serie av bekymmer inom både bank- och försäkringsbranschen.

Medan allt detta pågick 2007, fortsatte den finansiella ekonomin att tuffa på. Men under 2008 kom verkligheten ikapp och världens börser sjönk i allt snabbare takt. I september 2008 gick investmentbanken Lehman Brothers i konkurs, vilket var den största konkursen i USA:s historia och marknaden föll kraftigt på händelsen.

En stor mängd penningpolitiska åtgärder lyckades till slut få stopp på krisen mot slutet av 2008, även om efterspelet skulle märkas av flera år efteråt med bland annat förhöjd arbetslöshet som följd.

Corona-kraschen 2020

Den 19 februari 2020 låg Stockholmsbörsen på högstanivån någonsin. Därefter inleddes ett kraftigt ras som skulle nå sin botten den 23 mars 2020. Stockholmsbörsen tappade närmare 30 procent och flera års börsutveckling hade raderats på bara några veckor.

Den här gången var orsaken till börskraschen det virus som kommit att spridas allt snabbare runt om i världen och de åtgärder som togs för att få bukt med viruset. Inledningsvis drabbades alla bolag på börsen och det uppstod en hög grad av rädsla och panik som ledde till en massiv säljreaktion på marknaden. Även råvaror och andra tillgångar såsom guld såg fallande priser.

När marknaden hunnit lugna ner sig lite kunde vissa sektorer återhämta sig, delar av teknikbranschen, dagligvaruhandeln med mera blev vinnare. Turism, verkstad och industri hade svårare att återhämta sig inledningsvis.

Riksbanken och regeringen lanserade en mängd olika stödpaket som även fick aktiemarknaden att se mer positivt på framtiden. Detsamma skedde internationellt och de globala indexen började snabbt gå uppåt i efterspelet av denna snabba men mycket branta börskrasch.

Kan man skydda sig mot en börskrasch?

När panik uppstår på marknaden går det oftast väldigt snabbt och i stort sett alla sektorer brukar dras med i fallet. Eftersom en börskrasch oftast uppstår oväntat är det svårt att tajma och sälja av sitt innehav innan det sker. Många som försöker missar istället en stor period av uppgång under sina försök.

För den som vill skydda sig mot en börskrasch är det bästa sättet att inte ha alla pengar investerade på börsen. Det är oftast klokt att åtminstone inte ha de pengar du kan komma att behöva under de närmaste åren, på börsen. Om du till exempel har pengar till ett kommande lägenhetsköp på börsen, blir det jobbigt psykologiskt när du ser börsen falla.

Ett alternativ är att ha en portfölj som består av flera tillgångsslag än bara aktier. Om du till exempel fördelar ditt kapital på både aktier eller fonder, samt räntebärande papper och råvaror, har du större chans att inte drabbas lika hårt av en börskrasch.

Historiskt har vi sett att alla börskrascher följs av en återhämtning. Men det skiljer sig åt hur lång tid det kommer att ta och det finns heller inga garantier för att framtiden kommer att se likadan ut som historien.

Slutsatser

Börskrascher tycks ske med ojämna mellanrum. Det går inte att förutspå när de kommer att ske och det brukar vara olika orsaker till att de inträffar.

Historiskt har börsen alltid återhämtat sig efter en börskrasch. Ibland har det gått snabbt och ibland har kraschen följts av en flerårig lågkonjunktur.

Risken att börsen plötsligt går ner är alltid närvarande, vilket gör att det är klokt att aldrig investera pengar som du kommer att behöva inom en närstående framtid. På lång sikt tenderar börsen att gå upp, men på kort sikt kommer även perioder av kraftig nedgång.