Bokföringslagen (BFL)

Bokföringslagen (1999:1078) är en svensk lag som styr hur verksamheter ska upprätta sin bokföring. Denna lag, som förkortas BFL, definierar det mesta som har med bokföring att göra. Här kan vi bland annat läsa om bokföringens grundprinciper och om vem som omfattas av lagen. I bokföringslagen står även hur den löpande bokföringen ska göras och hur länge den ska sparas.

Vad menas med bokföringslagen?

Alla som är bokföringsskyldiga i Sverige måste följa det som står i bokföringslagen. Hit hör aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, enskilda näringsidkare och många ideella föreningar. Däremot är bl.a. stat, kommun och regioner undantagna.

I korthet innehåller bokföringslagen bestämmelser kring:

• Vem som är bokföringsskyldig
• Olika typer av räkenskapsår
• Vad det innebär att vara bokföringsskyldig
• Hur löpande bokföring görs
• Vad verifikationer är och vad som gäller
• Hur man avslutar den löpande bokföringen
• Hur du arkiverar bokföringen
• Vem som ansvarar för att utveckla en god redovisningssed

Grundläggande krav i BFL

Det finns ett antal grundprinciper i BFL som alla som bedriver näringsverksamhet måste känna till:

• Sambandskravet: Oavsett om du bokför för hand eller digitalt ska det vara lätt att följa bokföringen. Det ska gå att följa en affärshändelse via verifikation, registerordning, systematisk ordning till årsredovisning eller årsbokslut.
• Fullständighetskravet: Bokföringen ska göras löpande och varje affärshändelse ska ha en verifikation.
• Åtkomstkravet: Räkenskaperna ska förvaras på ett tryggt sätt i Sverige.
• Bevarandekravet: Räkenskapsinformationen måste sparas under en viss tid. Uppgifterna måste vara beständiga.

Bokföringslagen är ramlagstiftning

Bokföringslagen är i princip en slags ramlagstiftning. Med det menas att lagen inte går in på allt för mycket detalj kring hur bokföringen ska göras. Anledningen till att lagen hålls så generell är att den skulle bli allt för omfattande om den gick in på detalj i varje enskilt fall.

Dessutom uppstår det ständigt behov att uppdatera lagen i takt med att det sker förändringar i omvärlden, inte minst inom EU. Den nuvarande versionen av bokföringslagen är från 1999 och den trädde i kraft 1 januari 2000. Sedan dess har den uppdateras flera gånger.

Eftersom bokföringslagen inte är så detaljerad tolkas den med kompletterande normgivning och praxis. I den kompletterande normgivningen finns bland annat rekommendationer från:

• Finansinspektionen
• Bokföringsnämnden
• Branschorganisationer

Bokföringsbrott

Bokföringsbrott (brott mot bokföringslagen) kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader för ringa brott. För grova brott kan det bli fängelse i upp till sex år.

Bokföringslagen har nio kapitel

Det finns totalt nio kapitel i bokföringslagen. Här är en kort sammanfattning av vad de olika kapitlen i bokföringslagen innebär:

1 kapitlet: Inledande bestämmelser

I det inledande kapitlet ges en överblick över bokföringslagen. Ett antal allmänna begrepp som används i lagen presenteras. Till exempel definieras vad företag, bokföringspost, affärshändelse och verifikation är.

I det första kapitlet av bokföringslagen står även vilka språk som godtas i bokföringen och årsredovisningen.

2 kapitlet: Kretsen av bokföringsskyldiga

I det andra kapitlet får vi läsa om vilka som är bokföringsskyldiga. Hit hör alla näringsidkare. Andra juridiska personer som till exempel ideella föreningar och registrerade trossamfund kan vara bokföringsskyldiga bland annat beroende på värdet av tillgångarna.

I det andra kapitlet finns dessutom information om vilka regler som gäller för bokföring i svenska företag som har utländska filialer. Här finns även information om vem eller vilka som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen.

3 kapitlet: Räkenskapsår

Ett räkenskapsår består av tolv månader. I det tredje kapitlet i BFL definieras villkoren för normalt räkenskapsår respektive annat räkenskapsår, även kallat brutet räkenskapsår.

Det tredje kapitlet i bokföringslagen går även igenom vad som gäller för förkortat eller förlängt räkenskapsår. Vidare får vi läsa om gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter och koncernföretag.

Lagen behandlar dessutom vad som gäller vid omläggning av räkenskapsår och räkenskapsår i finansiella företag.

4 kapitlet: Bokföringsskyldighetens innebörd

Vad innebär bokföringsskyldigheten? Den innebär bland annat att alla affärshändelser ska bokföras löpande. Det ska finnas verifikationer och du måste bevara räkenskapsinformationen. Vidare ska du upprätta balansräkning och avsluta den löpande bokföringen på rätt sätt.

Det är några av de punkter som tas upp i det fjärde kapitlet i bokföringslagen. I detta kapitel står även hur man bokför flera verksamheter och vad gemensam bokföring innebär. Vidare reglerar det fjärde kapitlet redovisningsvaluta och vad som gäller för utländska företag i Sverige.

5 kapitlet: Löpande bokföring och verifikationer

I det femte kapitlet i bokföringslagen får vi läsa mer i detalj hur den löpande bokföringen ska gå till. Exempelvis står det här när bokföringen ska göras och hur en bokföringspost kan rättas.

Det ska finnas verifikationer för alla affärshändelser. Hur det går till kan vi läsa i paragraf 6 i det femte kapitlet av BFL.

6 kapitlet: Hur den löpande bokföringen avslutas

Bokföringen måste avslutas med en årsredovisning i de flesta företag. Vilka typer av företag som omfattas och vilka som är undantagna från den regeln står i det sjätte kapitlet i BFL. I vissa fall kan ett årsbokslut göras istället för en årsredovisning.

I detta kapitel står vad en årsredovisning, ett årsbokslut eller förenklat årsbokslut ska innehålla.

7 kapitlet: Arkivering av räkenskapsinformation

I lagen står hur räkenskapsinformationen ska sparas och arkiveras. Förutom dokument är det till exempel tillåtet med mikroskrift och digital lagring.

Det sjunde kapitlet gör gällande att det material som företaget tar emot ska lagras i samma format. Samma sak gäller för räkenskapsinformation som företaget själv upprättar. Här står även hur länge räkenskapsinformationen ska lagras.

I princip ska räkenskapsinformation för svenska företag förvaras i Sverige men det finns undantag från regeln. Skatteverket kan även i vissa fall tillåta att räkenskapsinformation förstörs.

8 kapitlet: God redovisningssed

I Sverige är det Bokföringsnämnden som ansvarar för att utveckla en god redovisningssed generellt sett. Finansinspektionen ansvarar för redovisningsseden i vissa typer av företag. Detta står att läsa i det åttonde kapitlet i bokföringslagen.

9 kapitlet: Överklagande

I det korta sista kapitlet av BFL står att beslut enligt lagen kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. För att överklaga till kammarrätten behövs prövningstillstånd.

Sammanfattning

Bokföringslagen – BFL – innehåller information om vem som är bokföringsskyldig i Sverige. I denna lag kan vi läsa om de grundläggande begreppen inom bokföring och hur den löpande bokföringen ska skötas. Bland annat måste det finnas verifikationer och det ska gå att följa affärshändelserna. Bokföringslagen berättar också hur och hur länge bokföringen ska sparas.