Kassalikviditet

Genom att räkna ut kassalikviditeten i ett bolag, kan du få en överblick över betalningsförmågan hos företaget. Du tar reda på kassalikviditeten genom att räkna ut förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i bolaget.

Omsättningstillgångar är de tillgångar som snabbast förväntas kunna omvandlas till likvida medel som kan betala av kortfristiga skulder. Det kan till exempel röra sig om:

• Kundfordringar – Såsom skickade men obetalda fakturor till kund
• Varulagret – Som snabbt kan omsättas i försäljning
• Likvida medel

Kortfristiga skulder i sin tur, är som namnet antyder de skulder som ska återbetalas inom en kort tidsperiod. Ofta handlar det om skulder som ska betalas av inom ett år eller mindre. Det kan vara till exempel:

• Skulder till leverantörer av varor
• Skulder till anställda i företaget
• Skatteskulder

Just när det gäller kassalikviditet vill vi bara räkna med de allra mest likvida tillgångarna, det vill säga de som snabbast kan bli pengar att betala av skulderna med. Därför brukar varulagret räknas bort när vi ska ta reda på bolagets kassalikviditet. Ett annat liknande begrepp är balanslikviditet, och där räknar vi istället med alla omsättningstillgångar.

Hur räknar man ut kassalikviditet?

Du kan räkna ut ett företags kassalikviditet genom att dela omsättningstillgångar (borträknat varulagret och arbeten som är pågående men ännu ej slutförda) med de kortfristiga skulderna. Vanligtvis redovisas kasslikviditeten i decimalform, men kan även skrivas ut i procent.

Vi kan tydliggöra uträkningen av kassalikviditet med hjälp av ett par exempel:

Nu ska vi titta närmare på vad dessa svar innebär.

Vad är bra kassalikviditet?

En enkel regel att förhålla sig till är att en kassalikviditet åtminstone bör vara över 1 (eller 100%). Det är ett sundhetstecken att ett företag har omsättningstillgångar som åtminstone är stora nog att täcka upp för de kortfristiga skulderna. Är kassalikviditeten ännu högre är det förstås ännu bättre, då det ger en större säkerhetsmarginal vid bortfall av inkomst till exempel genom obetalda kundfakturor.

Ju högre kassalikviditeten är, desto mindre är risken att bolaget skulle få ekonomiska problem på kort sikt, eller bli oförmögna att betala av de kortfristiga skulderna.

Samtidigt är det inte nödvändigtvis bra att ha alltför hög kassalikviditet. Det finns inget självändamål för ett företag att försöka höja sin kassalikviditet mer än nödvändigt för att ha en trygg marginal gentemot skuldsättningsnivån. Det kan då istället vara ett tecken på att företaget inte utnyttjar sina ekonomiska resurser fullt ut. Med andra ord har bolaget då kapital som skulle göra bättre nytta om det sattes i arbete i någon form för att försöka skapa tillväxt i företaget.

Förenklat kan man dock sammanfatta svaret på vad en bra kassalikviditet är, såhär:

En kassalikviditet över 1 innebär att bolaget kan klara av sina kortfristiga skulder utan bekymmer. Det är ett sundhetstecken och är eftersträvansvärt hos alla företag.

En kassalikviditet under 1 innebär att bolaget för närvarande inte kan täcka sina kortfristiga skulder. Det kan leda till att företaget måste ta till särskilda åtgärder för att klara av sina kortfristiga skulder. En lösning är att företaget tar in ett långfristigt lån för att betala av den akuta skulden, eller ännu värre att de tvingas sälja av delar av sina materialtillgångar såsom utrustningen eller fastigheter för att kunna täcka skulderna. Därför bör en låg kassalikviditet ofta betraktas som ett akut problem och varningsklockor bör ringa i företaget.

Det ska dock tilläggas att en tillfälligt låg kassalikviditet inte alltid behöver innebära en katastrof. Det kan till exempel vara så att företaget har många förväntade inkommande betalningar inom en kort tidsperiod, medan delar av de kortfristiga skulderna har betydligt längre löptider. Så det krävs alltid en bedömning från fall till fall, för att avgöra om en låg kassalikviditet kan vara en risk för företaget.

Skillnaden på kassalikviditet och balanslikviditet

Ett närliggande begrepp och nyckeltal som också används för att tydliggöra företagets betalningsförmåga är balanslikviditet. Den stora skillnaden ligger i att man i balanslikviditet räknar med alla tillgångar och kortfristiga skulder, alltså även exempelvis varulagret.

Vilket mått som är mest rättvist att använda kan variera lite beroende på företag och bransch. Företag som har stora lager och stor omsättning på sina lagervaror såsom detaljhandelsföretag eller grossister kan vara lämpliga att utgå från balanslikviditeten hos. Detta eftersom en stor del av deras likviditet finns i de snabbt omsatta varulagren.

Hos andra typer av företag kan varulager vara en betydligt mer illikvid tillgång och då är det ofta mer rättvist att använda kassalikviditet som mått på företagets förmåga att betala av kortfristiga skulder.

Om ett företag är effektivt och bra på att omsätta lagret kommer sannolikt kassalikviditet och balanslikviditet att bli två närliggande tal. Vanligtvis är dock balanslikviditeten betydligt högre, av naturliga skäl.

För många företag är kasslikviditeten det mått som bäst visar vilken likviditet som faktiskt finns i företaget vid ett givet tillfälle. Men för att få en helhetsbild är det även klokt att använda båda dessa mått och jämföra dem med varandra.

Vem behöver ha koll på kassalikviditeten?

Det finns flera aktörer som kan dra nytta av att veta hur kassalikviditeten i ett företag ser ut. Du som driver eget företag har givetvis stor användning av detta nyckeltal för att säkerställa att ni kommer kunna hantera era kortfristiga skulder utifrån hur likviditeten ser ut vid ett givet tillfälle.

När företag ska ingå i större affärer eller uppköp av andra företag är kassalikviditeten definitivt bra att känna till, för att minska risken att dra på sig nya oväntade skulder eller en verksamhet som har svårt att gå runt för egen maskin.

Även banker eller andra låneinstitut kan givetvis vilja veta hur kassalikviditeten ser ut, när det gäller förfrågan om nya tillgångar till kredit för företaget.

Sammanfattning

Kassalikviditet är ett mått på företagets betalningsförmåga på kort sikt, utifrån de tillgångar som snabbt kan omsättas till likviditet.

Det räknas ut genom att dela justerade omsättningstillgångar med kortfristiga skulder.

Kassalikviditet anges som decimaltal eller i procent och ett tal på 1 (eller 100%) eller mer anses som godkänt, och ett tal som understiger det anses ofta som riskabelt.

Kassalikviditet är närbesläktat med nyckeltalet balanslikviditet, men är ofta ansett som mer rättvist för den faktiska likviditeten då det inte räknar med varulagret.

Ett bolag med alltför låg kassalikviditet kan löpa stor risk för att inte kunde betala sina kortfristiga skulder och kan drabbas hårt vid till exempel uteblivna intäkter.