Man hör ofta orden bruttolön och nettolön. Men vad innebär de egentligen? I den här artikeln kommer vi gå igenom skillnaden mellan dessa och vad de faktiskt är.
Båda begreppen handlar om lön. Det vill säga det som en anställd får för ett visst utfört jobb eller en tjänst. Eller kanske ännu vanligare, för ett visst antal arbetade timmar. Orden bruttolön och nettolön förekommer alltså för den som är anställd, oavsett om lönen betalas ut månadsvis, per vecka eller per timme. För fast anställda brukar det handla om månadslön, medan tillfälligt anställda och vikarier brukar få sin lön per timme.
Skillnaden mellan brutto- och nettolön är egentligen enkel och ganska självklar. Brutto är helheten, medan netto är det som kvarstår när skatter och avdrag dragits bort. Brutto kommer från det latinska ordet ”brutus” som betyder rå. Den lönen är alltså den ”råa” eller obearbetade lönen, den lön som man inte gjort något med.
Vad ingår egentligen i bruttolönen?
I bruttolönen ingår olika typer av skatter. Den är lönesumman före avdrag för exempelvis statlig skatt och kommunalskatt. Bruttolönen rymmer också bland annat vissa slags förmåner som anställda kan få. Bland dessa kan nämnas bilförmåner och lunchkuponger. Kort sagt är bruttolönen summan innan några avdrag alls har gjorts.
Allt som ingår i bruttolönen finns med i de lönebesked som alla anställda får. I dessa besked ska allt synas tydligt.
I bruttolönen ingår vidare bland annat arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren måste ansvara för, liksom till exempel sociala avgifter som också faller på arbetsgivaren. Till sociala avgifter hör bland annat kostnader för fackavgifter, premier till tjänstepension och försäkringar.
Nettolönen
Nettolönen är alltså det som kvarstår efter skatter och avdrag. Det är bruttolönen minus skatter och avdrag.
Naturligt nog är nettolönen den summa som den anställde brukar tycka är mest intressant. Det är ju det belopp som man ”får i handen”, i lönekuvertet eller, som det lika ofta sägs, i plånboken. Det är det belopp som man ”får ut”. Ju högre inkomst man har, desto större är förstås skillnaden mellan bruttolön och nettolön. Det gäller inte bara själva beloppet utan också i procent. Det beror på att den som tjänar mycket betalar mer i skatt, både i antalet kronor och i procent. Att den procent som man betalar i skatt blir högre med högre inkomst brukar kallas för en progressiv skatteskala.
Skillnader mellan nettolöner
Nettolönens storlek skiljer sig dock åt av olika anledningar. Ibland kan den var stor skillnad mellan olika inkomsttagare, även om de har samma bruttolön. Medlemmar i Svenska Kyrkan betalar till exempel en årlig avgift för den verksamheten, medan de som gått ur kyrkan slipper den avgiften. Kyrkoavgiften varierar relativt markant beroende på årsinkomstens storlek. Detta på grund att den dras med en viss procent på bruttolönen. Det finns även andra former av avgifter som på olika sätt varierar mellan löntagare.
Dessutom skiljer sig kommunalskatten beroende på vilken kommun som löntagaren bor i. I vissa fall handlar det om ganska betydande skillnader, även om det hör mer till undantagen. Den löntagare som bor i en rik kommun, där kommunalskatten är lägre än vanligt, får alltså ut litet mer kronor i fickan än den som bor i en mer fattig kommun. Dessa skillnader kan ibland upplevas som orättvisa, i varje fall om kommunens service är svag trots hög kommunalskatt.
Kommentarer