Vad är en kreditupplysning och hur påverkar det kreditvärdigheten

I den här texten kommer vi gå igenom vad en kreditupplysning är, hur man gör en kreditupplysning som privatperson, vad
betalningsanmärkningar och skuldsaldo innebär samt några saker som kan vara bra att känna till när det gäller kreditupplysningar.

Vad är en kreditupplysning?

När man gör en bedömning av en persons eller ett företags kreditvärdighet kallas den kontrollen för kreditupplysning. Det är vanligt att göra kreditupplysning när en person eller ett företag ansöker om lån. Kreditupplysningen görs då av långivaren. Anledningen till att kreditvärdigheten kollas är för att få en uppfattning om den förmodade säkerheten eller osäkerheten det innebär för långivaren att låna ut pengar till en specifik låntagare. Kreditvärdigheten är alltså en bedömning av en persons förmåga att återbetala sina lån och skulder samt räntan som tillkommer.

Om en kreditupplysning görs på en person kan det både ha en positiv och negativ inverkan på låntagarens lånemöjligheter. Om hen anses ha en hög kreditvärdighet, och därmed innebära en låg risk för långivaren, är sannolikheten större att lånet beviljas. Om personen anses ha låg kreditvärdighet, och därmed kan komma att innebära en högre risk för långivaren, kan sannolikheten för att lånet beviljas vara mindre.

Det kan vara viktigt att förstå att om en låneansökan avslås handlar det inte enbart om att långivaren vill garantera sin egen säkerhet, utan i förlängningen är det även ett skydd mot personen som vill ta lån. Om det skulle visa sig att denne inte har möjlighet att betala tillbaka skulden och räntan inom den avtalade tidsramen finns det en risk att denne får betalningsanmärkningar eller att fallet hamnar hos Kronofogdemyndigheten.

Hur gör man en kreditupplysning som privatperson?

Som privatperson kan man vända sig till kreditupplysningsföretag om man vill göra en kreditupplysning. Det finns flera olika företag som bedriver denna typ av verksamhet, och som privatperson går det att göra två olika typer av kreditupplysning: mikroupplysning och personupplysning. Dessa två upplysningsformer kan beskrivas på följande sätt:

• Mikroupplysning: En mikroupplysning innehåller grundläggande personuppgifter såsom namn, adress, men också grundläggande information om huruvida personen har några betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Personupplysning: En personupplysning innehåller samma saker som en mikroupplysning, men också uppgifter om personens inkomst, eventuellt äktenskapsförord och fastighetsinnehav. Här kan man också se tidigare låneansökningar som personen har gjort.

Som långivare går det att beställa antingen en mikroupplysning eller en personupplysning – eller både ock. Om det rör sig om mindre lån kan ibland en mikroupplysning anses vara tillräcklig, medan vid större lån görs vanligtvis den mer omfattande personupplysningen.

För att ha rätt att göra en kreditupplysning som privatperson, och om en annan privatperson, måste det alltid finnas legitima skäl till det. Ett legitimt skäl brukar ofta innebära att personen kommer gå in i ett kreditavtal med dig eller att personen kan komma att innebära en ekonomisk risk för dig. Det kan både handla om att du ska låna ut pengar, men det kan också handla om fall där du exempelvis hyr ut en bostad. I vissa fall kan det även göras kreditupplysningar på privatpersoner av arbetsgivare. Detta sker i synnerhet om tjänsten som personen potentiellt ska tillträda kan innebära en potentiell fara för ekonomisk utpressning utifrån eller att tjänsten innebär ett finansiellt ansvar.

Det går också att göra en kreditupplysning på en näringsidkare eller på ett företag. Denna typ av kreditupplysning kallas för företagsupplysning. För att beställa denna typ av upplysning behövs inget särskilt skäl. Om en privatperson, som även är näringsidkare, ansöker om ett lån privat är det ett mikroupplysning eller personupplysning som ska göras – och även då ska det finnas legitima anledningar för att göra det.

I vissa fall kan företagsupplysning även åsyfta kreditupplysningar som företag gör på sina potentiella kunder för att bedöma kundernas kreditvärdighet. Det kan vara relevant i fall där kunden vill handla på faktura exempelvis.

Vad innebär betalningsanmärkningar och skuldsaldo?

Betalningsanmärkningar och skuldsaldo är uppgifter som registreras om dig i de fall du inte betalar dina skulder i tid, och inte heller betalar när du får betalningspåminnelser om dessa. Om du exempelvis har tagit krediter hos ett företag och inte betalar tillbaka dessa i tid kommer företaget efter en tid skicka vidare din faktura till ett inkassobolag. Om du fortfarande inte betalar tillbaka skulden kommer den gå till Kronofogdemyndigheten, och du får då även en betalningsanmärkning. När skulden har gått till Kronofogdemyndigheten är det också de som kommer driva in pengarna från dig, och skuldsaldot är summan för skulden du är skyldig dem.

Efter att du har återbetalat skulden hos Kronofogdemyndigheten kommer betalningsanmärkningen eller skuldsaldot fortsätta vara registrerat hos dem i upp till 36 månader efter att skulden betalats tillbaka fullständigt.

Om du har betalningsanmärkningar eller skuldsaldo kan det komma att påverka din möjlighet att ta lån, handla på kredit och teckna avtal av olika slag. Anledningen till detta handlar inte enbart om betalningsanmärkningen eller skuldsaldot i sig, utan även att dessa två saker kan säga någonting om ditt tidigare beteende gällande återbetalning av skulder.

Det finns vissa aktörer som inte alls beviljar exempelvis lån till personer med betalningsanmärkningar, medan det finns andra finansiella institut eller bolag som beviljar detta. I vissa fall kan det påverka kreditvärdigheten negativt och göra så att en låntagare som har tidigare skulder eller betalningsanmärkningar kan få ett lån beviljat med sämre villkor, exempelvis med hög ränta, jämfört med en person utan betalningsanmärkningar och utan tidigare skulder.

Några saker som är bra att känna till när det gäller kreditupplysning

Det finns en hel del saker som kan vara bra att ha koll på när det gäller kreditupplysningar. Här nedan nämns några av dessa saker:

• Det måste finnas legitima skäl för att göra en kreditupplysning. Som privatperson – och som företag – är det inte tillåtet att göra en kreditupplysning på privatpersoner om det inte finns legitima anledningar för detta. En kreditupplysning är ingenting som ska göras av nyfikenhet, utan är en upplysning som görs för att bedöma en specifik persons kreditvärdighet i fall där denna kan komma att påverka en själv. Mer specifikt innebär det att man enbart får göra kreditupplysning på privatpersoner om man exempelvis ska låna ut pengar till personen eller att man kommer hyra ut en bostad eller fastighet till personen och vill försäkra sig om dennes betalningsmöjligheter från början.
• Kreditbetyget kan påverkas av kreditupplysningar. Om man ansöker om lån hos flera olika långivare – som alla gör en kreditupplysning på en – kan detta påverka ens kreditvärdighet och ens kreditbetyg. När någon har gjort en kreditupplysning på en kommer detta att synas i 12 månader räknat från det datum när upplysningen gjordes.
• Det går att kolla sitt eget kreditbetyg. Om man vill kolla sitt eget kreditvärde kan man göra det, utan att det påverkar ens kreditbetyg. Man gör detta genom att vända sig till ett kreditupplysningsföretag. Anledningen till att man kan vilja göra det är exempelvis för att se vilka uppgifter som finns tillgängliga om en, men också för att man på så sätt kan se om man har tidigare betalningsanmärkningar eller skuldsaldo.