Obligationer är en typ av värdepapper – Vanligen ett skuldebrev som intygar att ägaren lånar ut pengar till en bestämd ränta, oftast över flera år.
När du köper obligationer lånar du ut pengar till den som gett ut den och du blir ägare av skuldebrevet. Den som ger ut obligationen kallas för emittent och det kan vara banker, företag, staten med flera.
En emittent är en institution ger ut värdepapper – exempel på detta är ett företag som ger ut aktier.
Typer av obligationer
Som privatperson kan man handla både privat- och premieobligationer med olika löptider som kan variera mellan olika obligationer.
Det finns två typer av obligationer, kupongobligationer och nollkuponger:
- En kupongobligation berättigar till periodiska utbetalningar förutom den bestämda räntan. Hur ofta utbetalningen sker beror på vilken obligation det är – vissa har utbetalningar varje månad medans andra kan ha årsvis eller mer.
- En nollkupong betalar endast ut den bestämda räntan vid slutet av löptiden.
Fördelar och nackdelar
Största skillnaden mellan aktier och obligationer är att aktier är eget kapital och obligationer är skulder. Detta gör också att obligationer oftast är en säkrare form av sparande då du vet exakt vad räntan hamnar på ifall du behåller den tills förfallodagen – Däremot så har obligationer generellt sätt lägre avkastning.
Räntan är fixerad vilket gör att om marknaden faller så får man ut samma ränta oavsett – detta innebär att om marknaden växer så får du fortfarande samma ränta.
Artikeln senast granskad: 16 juli, 2024
